|
Bokmärken/länkar |
I Korsberga var man tidigt ute med att ordna skolväsendet enligt 1842 års Folkskolestadga. Man insåg tydligen skolans stora betydelse för bygden. Redan 1847 är undervisningen i gång i en provisorisk lokal. 1849 var skolbyggnaden färdig, samma byggnad som ännu används för slöjd och bespisning. Troligen är Korsberga gamla skola en av de allra äldsta skolbyggnader i landet som ännu används för sitt ursprungliga ändamål. Att byggnaden är rejält byggd och stilrent och vackert utformad gör det kulturhistoriska värdet ännu större. Detta var också Fröjereds kommuns skolstyrelse medveten om, när man omedelbart före den senaste kommunsammanslagningen i samråd med landsantikvarien såg till att den fina byggnaden fick en ny men stilenlig klädsel.<<<<<<
Den förste läraren i Korsberga skola var Samuel Blomén som tillsattes 1847 och var kvar i tjänst till 1878. Elevantalet i skolan var stort. Dagböckerna, som f.ö. finns bevarade i obruten följd från 1847 till våra dagar, berättar att antalet inskrivna elever var över 100 under 1800-talet. Hur en lärare kunde klara detta stora antal är i dag en gåta. Formellt skulle barnen gå i skolan varannan dag. Redan detta halverar i stort sett antalet. Man har också skäl att tro, att barnen inte var särskilt flitiga med skolgången. Men antalet dagligen undervisade barn kanske kunde vara upp mot ett 50-tal.
År 1866 ansåg skolrådet att biträde åt läraren var behövligt. Året därpå anställdes också Gustaf Johansson, Rusarp, som "underlärare". Om honom sägs, att han "tidigare icke utan framgång sysselsatt sig med barnundervisning". Senare kallas Gustaf Johansson i protokollen för "biträdeslärare". Som en kuriositet kan nämnas att Gustaf Johanssons avgångsbetyg från folkskolan finns bevarat. Det är utskrivet 1847 och har skänkts till skolans arkiv av Gertrud Johansson, Korsberga..<<<<<<
Under senare delen av Bloméns tjänstgöring förekom tydligen rätt stora slitningar mellan lärare och skolråd. Från ett protokoll daterat den 22.10. 1866 kan citeras; "Skolbarnen förvägras begagna skolsalen till matrum samt ej för sina lekar få vistas på skolgården utan måste begiva sig in åt den närbelägna skogen för besagda ändamål. Därförutan yttrades även missnöje därmed att rastetiden för långt utsträckes, vadan den meddelade läsordningen icke iakttagits, vilket förhållande undertecknad förnummit.
Carl Sundstedt".<<<<<<
Sundstedt var vid denna tid komminister i Korsberga och var känd för att ha stort intresse för skolan. Bekymren för att inte allt var som det skulle tog sig bl.a. uttrycket, att Korsberga enligt Kung. Maj:ts cirkulär av den 15-10. 1869 indelades i mindre områden, vilka sannolikt sammanföll med husförhörsrotarna. Detta var troligen en åtgärd för att bättre kunna övervaka barnens skolgång.
I ett protokoll den 14.3.1872 nämns att lärarens lön fastställdes till 500
Rdr samt husrum, vedbrand och höfoder. Samtidigt anställdes Gustaf Johansson som
småskollärare med uppgift att "flyttande i hemmen lära småbarnen
läsa". I socknen fanns alltså ambulerande småskolor, innan den första
fasta småskolan anordnades och förlades till Sänneryd 1876. I vilka gårdar
dessa var förlagda eller vilket år skolorna började har inte kunnat
fastställas. De äldre barnen i folkskolan gick nu bara en dag i veckan, medan
"de 2:ne lägre klasserna" gick två dagar i veckan. Skolrådet beslöt
vid denna tid att någon ledamot ständigt skulle vara närvarande i skolan för
inspektion av undervisning och skolgång.
Åren i början av 1870-talet var tydligen oroliga för skolans del. Det tycks
nästan ständigt ha varit slitningar mellan lärare och skolråd. Av ett protokoll
framgår att man i skolrådet var allvarligt bekymrad över hur få dagar barnen
var i skolan. Dagboken berättar att flera barn i den "högre"
avdelningen gick mindre än 10 dagar under vårterminen 1872. De barn som gick
flitigast i skolan hade omkring 25 närvarodagar. Under höstterminen 1872 tycks
förhållandena ha blivit ännu sämre. Av de i folkskolan inskrivna 150 eleverna
var 76 frånvarande hela terminen.
Som en tidstypisk företeelse kan nämnas, att man vid ett skolrådssammanträde den 2.3.1876 bestämmer, att "föräldrar till barn som åtnjutit understöd åläggs att skura skolan minst två gånger i veckan".
År 1878 begär S. Blomén pension. Redan året innan hade han tidvis ersatts med vikarier. Sålunda tjänstgör t.ex. "mamsell Karlsson", f.d. lärarinna i Fridene som lärare från mars 1877 till mars 1878. Bland övriga vikarier kan nämnas Alex Hulting och Ekstrand, vilka tjänstgjorde fram till halvårsskiftet 1879.
Den 1.7. 1879 blev Axel Björklund ordinarie lärare i Korsberga och tjänstgjorde där till sin pensionering 1907. Efter pensioneringen bodde han kvar i Korsberga (Sveaborg) till sin död den 7.7.1926. Björklund var kommunalt engagerad. Han var revisor för kommunens räkenskaper, tillhörde byggnadskommittén för ålderdomshemmet och var ledamot i kommittén för kyrkans restaurering. En äldre korsbergabo som gått i skola för Björklund säger om honom, att han var rättvis och bra, därför att han pryglade barn både från rika och fattiga hem. Detta inte sagt för att framställa läraren som en tyrann utan för att framhålla hans demokratiska sinnelag.
Innan några egentliga småskolor anordnades i socknen fanns det tydligen lärare som gick omkring i hemmen och undervisade barnen i bl.a. läsning. Som tidigare nämnts om Gustaf Johansson hade han haft som uppgift att "flyttande i hemmen lära småbarnen läsa" (1872). Anna-Lena Blomkvist som senare anställdes vid småskolan i Sänneryd hade tjänstgjort som ambulerande småskollärare på två och tidigare tre ställen i socknen..<<<<<<
År 1876 inköptes för 400:- ett hus i L:a
Sänneryd. Detta skulle användas
till småskola. Huset reparerades och inrymde både skolsal och bostad åt
lärarinnan. Det användes som skola ända fram till 1915 och stod sedan kvar i
många år. Först under bränslehungern under andra världskriget revs det ner och
virket såldes till ved. Gamla fotografier visar en låg byggnad av ålderdomligt
snitt. Byggnaden hade säkert stort kulturhistoriskt värde. Nu vittnar ett
stenröse, ett par gamla körsbärsträd och några syrenbuskar om var skolan låg.
Tillsammans med den ännu väl bevarade Korsberga gamla skola kunde vi haft en
god bild av hur 1800-talets vackra skolor i Korsberga såg ut, om Sänneryds
småskola hade fått stå kvar..<<<<<<
Bilder,dagböker
från Sänneryds skola
Huset var ett lågt och långt envåningshus. Bostaden var liten och trång. Det berättas, att när lärarinnan skulle baka i ugnen, måste hon öppna fönstret för att få in grisslan (brödspaden) i ugnen. På sina håll använde man förr i sådana situationer ett redskap som på västgötska kallades "leagreschla". Då hade man gjort en led på grissleskaftet för att klara upp bakningen, när det var för trångt framför ugnen. Denna uppfinning var tydligen inte känd i Sänneryd.
Den 6.5.1875 anställdes den då 20-åriga Anna-Lena Blomkvist som lärarinna "för nästkommande läsår". Hon flyttade in i den nyreparerade skolan och började tjänsten i Sänneryds småskola 1876. År 1883 gifte hon sig med skomakaren Johan Levin Larsson. Makarna hade två söner, Oskar och Gunnar, vilka båda blev folkskollärare. Anna-Lena Blomkvist-Larsson tjänstgjorde i Sänneryds skola till 1915, samma år som hon pensionerades och skolan lades ner. Då hade hon arbetat vid samma skola i 39 år. Det stora barnantalet och de långa skolvägarna gjorde att man redan i slutet av 1870-talet började diskutera att bygga en ny skola i socknen. Den 18.5. 1880 beslutades det att en småskola skulle byggas i Gunnarstorp. Den var färdig och avsynades den 22.8.1882. Redan dessförinnan hade skolan varit i bruk i mer än ett år..<<<<<<
I Gunnarstorp anställdes först "småskollärarinneeleven" Hilda Beckman i två månader. Därefter tjänstgjorde Anna-Maria Björklund till läsårets slut. Under denna tid var Hilda Beckman på utbildning för sitt yrke. Redan som mycket ung hade hon råkat ut för olyckan att förlora en arm i ett tröskverk. Några ansvarskännande personer såg till att hon fick ekonomiska möjligheter att utbilda sig till lärarinna. Efter slutad utbildning anställdes hon 1882 som lärare i Gunnarstorps skola och tjänstgjorde där till och med vårterminen 1920, alltså i 38 år. Från 1920 fram till 1957 tjänstgjorde Signe Leijon, född Zackrisson som lärare i Gunnarstorp. Hon arbetade vid samma skola i 37 år. Gunnarstorps småskola har alltså under lång tid betjänats av värderade och uppskattade trotjänare..<<<<<<
Skolan i Sänneryd blev tydligen med åren ganska skröplig. Man diskuterade länge att göra en grundlig reparation. Av olika anledningar blev detta inte av. I stället dyker det 1911 upp ett förslag att bygga en ny skola. Nu blev det heta diskussioner om var denna skola borde ligga. Folk från socknens sydligare delar ansåg att den nya skolan borde ligga i närheten av den gamla. Andra menade att skolan borde läggas mera mot socknens mitt. År 1912 framställdes ett förslag om att skolan borde byggas i Mölebo. En markägare ställde tomt till förfogande. Nu blev det många turer med beslut och överklaganden. Slutligen segrade dock "Möleboanhängarna" och skolan byggdes 1915 och togs i bruk i januari 1916.
Den första lärarinnan i Mölebo var Maria Jonsson som var ordinarie lärare åren 1916-27. Hon efterträddes av Elsa Johansson, född Levahn, som tjänstgjorde i Mölebo till dess skolan drogs in vid vårterminens slut år 1941. I början av 1950-talet användes Mölebo skola under en kortare tid på nytt som skollokal.
Korsberga skola 1879-1952.<<<<<<
1877 hade det kommit ut en kungörelse om att fortsättningsskolor borde inrättas. Folkskolinspektören erinrar korsbergaborna om detta och anser det önskvärt att en sådan inrättas även här. Fortsättningsskolan skulle pågå sex veckor, varav fyra veckor kunde tas från ordinarie folkskoletid. Det verkar inte som om man här var särskilt intresserad av denna nyhet. Först 1891 inrättas den första fortsättningsskolan i socknen.
År 1880 invaldes Carl Persson, Stallerhult, i skolrådet och efterträdde då sin far, Pehr Larsson i Mölebo. Han kom sedan att verka i skolans ledning fram till 1920, alltså i 40 år. Under denna tid gjorde han många värdefulla insatser för skolväsendet i socknen. Även som rikspolitiker var ju Carl Persson känd för sitt stora intresse för skolan och detta kom även hans hemsocken till godo.
I slutet av seklet började man diskutera, om inte folkskolans elever borde delas upp i två avdelningar med en biträdande lärare för den lägre avdelningen. I samband med en sådan uppdelning borde införas vardagsläsning..<<<<<<
Läsåret 1899/1900 var antalet inskrivna elever i folkskolan 94. Folkskolinspektören ansåg detta barnantal för stort för en lärare. Man diskuterade livligt hur skolfrågorna skulle ordnas. Bl.a. kommer J. Bohlin i Solberga med en egen utredning. Han skriver så här om antalet elever m.m. att om "...dessa fördelas på 2 ungefär lika stora afdelningar, undervisade omvexlande hvarannan dag, alldeles icke kan vara för stort för en lärare att undervisa, d.v.s. 47 i hvar afdelning; då det vore vida angelägnare att vidtaga åtgärder dertill att de befintliga skolorna af barnen besöktes jämnare än hvad hittills ofta varit fallet, heldre än att upprätta ännu flera; så vill jag föreslå att Skolrådet och Kyrkostämman för närvarande fattar det beslutet... att låta förslaget om antagande af en biträdande lärarinna hvila till dess, det visat sig att barnens antal ökas...".<<<<<<
Skolrådet tog vid nästa sammanträde upp, skolfrågan i sin helhet. Man beslöt föreslå kyrkostämman, att fortsättningsskolan (6 veckor) borde förläggas helt utanför skolans lästid, och att vid de småskolor där barnantalet överstiger 30, dessa delas i "oliktidiga afdelningar". Dessa skulle undervisas var sin dag. Skolrådet delade inte Bohlins idéer om folkskolans anordning. Man beslöt i stället att tillstyrka inrättandet av en biträdande lärarinnetjänst vid Korsberga skola. Detta borde ske inom en nära framtid, då lokal hunnit anordnas.
Kyrkostämman var den beslutande myndigheten. Samma dag som skolrådet haft sitt sammanträde, den 6.8. 1901, var kyrkostämman samlad. Stämmans flertal gillade skolrådets förslag om ytterligare en lärartjänst vid Korsberga skola. Men i protokollet står "de två personer som voro motståndare till förslaget, egde övervägande fyrktal". Därmed föll skolrådets förslag för denna gång..<<<<<<
En kommitté bestående av Carl Persson, Emil Johansson och Axel Björklund framlägger den 24.10.1904 en utförlig och mycket väl genomförd utredning i skolfrågan. I korthet går förslaget ut på att vardagsläsning skall införas och ytterligare en lärare anställas. Detta kräver anskaffande av en ny skollokal. Av den detaljerade utredningen framgår att 130 barn då var inskrivna i skolan. 79 gick i folkskolan och 51 i småskolan. De två småskolorna kan utan svårighet dagligen ta emot 25-26 barn. Däremot är det orimligt att 79 barn dagligen kan undervisas i folkskolan av en lärare. Antalet skolpliktiga barn har under de senaste 30 åren ständigt gått ner. Utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta i denna riktning. Vid den halvtidsläsning som nu förekommer har barnen möjlighet till 103 läsdagar per år. Landets aktade "skollärarcorps" har framhållit faran för brister i folkets uppfostran genom minskning i kunskaps- och bildningsresultat, om nuvarande skolanordning fortsätter i riket. Kommittén instämmer i detta resonemang. Den tillstyrker alltså att vardagsläsning införs och att en lärare anställs..<<<<<<
Kommittén föreslår vidare "att plats för blivande mellanskola må bliva Korsberga folkskolas område, och att det gamla skolhuset så förändras och tillbygges, att två lärosalar, förstuga, veranda, avklädningsrum erhålles å nedre botten, samt två rum, kök och garderober m.m. å vindsvåningen..." Kostnaden beräknas till 3400:-. Medlen anskaffas genom att 380 kr. tas ur järnvägsfondens kapital och 10 öre per fyrk årligen utdebiteras tills uppkomna utgifter betalts. Kyrkostämman beslöt i enlighet med förslaget.
Emellertid visar det sig att Folkskolinspektören Dr Åke Belfrage hade "åtskilliga erinringar och anmärkningar" mot förslaget. Han anser att man i stället bör uppföra ett nytt skolhus..<<<<<<
En ny kommitté, nu bestående av Carl Persson, J.F. Bohlin, J.L. Thilén och A. Björklund, utarbetade ett förslag i enlighet med Folkskolinspektörens erinringar. Man böjde sig alltså för inspektörens uppfattning och föreslog att en ny byggnad skulle uppföras innehållande skolsal, slöjdrum och förstuga, ev. även kontor. Kostnaden beräknades till 3150:-. Tidigare beräknad totalkostnad var 3400:-. Denna summa innefattade kostnader för bl.a. reparationer av gamla skolhuset. Det återstod alltså 250:- till dessa arbeten. Kommittén anmärker "... med hvilken summa omöjligen alla de föreslagna reparationerna kunna utföras, hvadan nu förordade förslaget medför förökade utgifter".
Skolrådet tillstyrkte bifall, och kyrkostämman beslöt i huvudsak i enlighet med förslaget om ny skolbyggnad. Byggnaden skulle uppföras av tegel jämnare än hvad hittills ofta varit fallet, heldre än att upprätta ännu flera; så vill jag föreslå att Skolrådet och Kyrkostämman för närvarande fattar det beslutet ... att låta förslaget om antagande af en biträdande lärarinna hvila till dess det visat sig att barnens antal ökas...".<<<<<<
Skolrådet tog vid nästa sammanträde upp, skolfrågan i sin helhet. Man beslöt föreslå kyrkostämman, att fortsättningsskolan (6 veckor) borde förläggas helt utanför skolans lästid, och att vid de småskolor där barnantalet överstiger 30, dessa delas i "oliktidiga afdelningar". Dessa skulle undervisas var sin dag. Skolrådet delade inte Bohlins idéer om folkskolans anordning. Man beslöt i stället att tillstyrka inrättandet av en biträdande lärarinnetjänst vid Korsberga skola. Detta borde ske inom en nära framtid- då lokal hunnit anordnas.
Kyrkostämman var den beslutande myndigheten. Samma dag som skolrådet haft sitt sammanträde, den 6.8. 1901, var kyrkostämman samlad. Stämmans flertal gillade skolrådets förslag om ytterligare en lärartjänst vid Korsberga skola. Men i protokollet står "de två personer som voro motståndare till förslaget, egde övervägande fyrktal". Därmed föll skolrådets förslag för denna gång..<<<<<<
En kommitté bestående av Carl Persson, Emil Johansson och Axel Björklund framlägger den 24.10. 1904 en utförlig och mycket väl genomförd utredning i skolfrågan. I korthet går förslaget ut på att vardagsläsning skall införas och ytterligare en lärare anställas. Detta kräver anskaffande av en ny skollokal. Av den detaljerade utredningen framgår att 130 barn då var inskrivna i skolan. 79 gick i folkskolan och 51 i småskolan. De två småskolorna kan utan svårighet dagligen ta emot 25-26 barn. Däremot är det orimligt att 79 barn dagligen kan undervisas i folkskolan av en lärare. Antalet skolpliktiga barn har under de senaste 30 åren ständigt gått ner. Utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta i denna riktning. Vid den halvtidsläsning som nu förekommer har barnen möjlighet till 103 läsdagar per år. Landets aktade "skollärarcorps" har framhållit faran för brister i folkets uppfostran genom minskning i kunskaps- och bildningsresultat, om nuvarande skolanordning fortsätter i riket. Kommittén instämmer i detta resonemang. Den tillstyrker alltså att vardagsläsning införs och att en lärare anställs..<<<<<<
Kommittén föreslår vidare "att plats för blivande mellanskola må bliva Korsberga folkskolas område, och att det gamla skolhuset så förändras och tillbygges, att två lärosalar, förstuga, veranda, avklädningsrum erhålles å nedre botten, samt två rum, kök och garderober m.m. å vindsvåningen... 11 Kostnaden beräknas till 3400:-. Medlen ansaffas genom att 380 kr. tas ur järnvägsfondens kapital och 10 öre per fyrk årligen utdebiteras tills uppkomna utgifter betalts. Kyrkostämman beslöt i enlighet med förslaget.
Emellertid visar det sig att Folkskolinspektören Dr Åke Belfrage hade "åtskilliga erinringar och anmärkningar" mot förslaget. Han anser att man i stället bör uppföra ett nytt skolhus..<<<<<<
En ny kommitté, nu bestående av Carl Persson, J.F. Bohlin, J.L. Thilén och A. Björklund, utarbetade ett förslag i enlighet med Folkskolinspektörens erinringar. Man böjde sig alltså för inspektörens uppfattning och föreslog att en ny byggnad skulle uppföras innehållande skolsal, slöjdrum och förstuga, ev. även kontor. Kostnaden beräknades till 3150:-. Tidigare beräknad totalkostnad var 3400:-. Denna summa innefattade kostnader för bl.a. reparationer av gamla skolhuset. Det återstod alltså 250:- till dessa arbeten. Kommittén anmärker "... med hvilken summa omöjligen alla de föreslagna reparationerna kunna utföras, hvadan nu förordade förslaget medför förökade utgifter"..<<<<<<
Skolrådet tillstyrkte bifall, och kyrkostämman beslöt i huvudsak i enlighet med förslaget om ny skolbyggnad. Byggnaden skulle uppföras av tegel och ej av trä som man ursprungligen tänkt sig. Därigenom skulle byggnaden bli billigare och fortare färdig. Arbetet sattes i gång och resultatet blev den byggnad som än kallas "tegelskolan" och numera används som bibliotek. Den 31.10.1906 bestämdes att biträdande lärarinna skulle tillsättas fr.o.m. den 1.1.1908. Till lärare valdes Tekla Arvidsson, som sedan tjänstgjorde i socknen till 1941. Tack vare kommitténs ihärdiga arbete hade nu vardagsläsning införts, vilket sannolikt var väl framme i tiden år 1908.
Folkskollärare Axel Björklund avgick med pension den 1.7.1907. Till hans efterträdare valdes folkskolläraren, klockaren och kyrkosångaren Frans A. Hall. Han var bl.a. mycket intresserad av arbetet inom nykterhetsrörelsen och deltog i kurser i nykterhetsundervisning. I det kommunala arbetet utnyttjades han bl.a. som lärarkårens representant i skolstyrelsen och som överförmyndare. Han tjänstgjorde i Korsberga till 1915, då han flyttade till Nårunga..<<<<<<
Arbetet med och i skolan tycks nu ha kommit in i ett lugnt skede med viss utveckling av skolans resurser. Slöjdskola för flickor inrättades sålunda 1909. Skolkassan betalade materialet. I ett protokoll kan man dock läsa: "Dock få barnen från förmögnare hem, am de vilja, själfva tillsläppa arbetsmaterialien, i synnerhet som barnen själfva få behålla arbeten de utfört". Vid denna tid kasseras de gamla långbänkarna och man köper tvåsitsiga bänkar för 391:-. F.A. Jonsson upprättar en ritning till "ett enklare uthus" som uppföres för 268 kr 80 öre..<<<<<<
På 1912 års oktoberstämma framhöll L.J. Lindgren nödvändigheten av en snar nybyggnad av Sänneryds småskola. Denna fråga har något berörts under rubriken Småskolorna på sid. 25. Här ska tilläggas att oktoberstämman 1912 beslöt "efter omröstning med 130 röster imot 49, som röstade för en plats, belägen ej längre åt söder än nuvarande skolan och ej längre åt norr än Kyrkeskogens åker sträcker sig, att platsen för det blivande skolhuset skulle enligt skolrådets förslag denna dag bliva ett jordområde på Karl Ströms ägor i Mölebo, begränsat på södra sidan av vägen till Kopparkullen och på östra sidan av gränsskillnaden mot Johan Magnussons ägor i Mölebo. Mot detta beslut anmälde riksdagsmannen Carl Persson i Stallerhult och lantbrukaren L.J. Lindgren i Sänneryd sin reservation".
Beslutet om småskolans placering överklagades hos Konungens Befallningshavande. En förklaring, avfattad av J.L. Thilén, avgavs av de "icke klagande sockenmännen". Kommunalstämmans beslut stod fast, och Mölebo skola byggdes och var färdig att tas i bruk 1916..<<<<<<
Frans A. Hall har nu slutat tjänsten i Korsberga och flyttat från orten. I hans ställe valdes Karl Gustafsson till folkskollärare och kantor med tillträde den 1.1. 1917. Han tjänstgjorde i Korsberga till sin pensionering vid halvårsskiftet 1941. Under många år var han ordförande i fattigvårdsstyrelsen i Korsberga.
I protokoll från den 30.10. 1916 sägs att "störande uppträden" hade förekommit utanför lärarinnans bostad i Mölebo skola. Kyrkostämman beklagade "att sådana personer funnes som ville göra sig skyldiga till dylikt ofog i vår upplysta tid" samt ville "uttala sitt allvarliga ogillande häraf, hvarjämte kyrkostämman beslöt att genom detta protokolls uppläsande från predikstolen gifva de personer, som visste sig vara skyldiga, en allvarlig varning med förmaning att för framtiden iakttaga ett anständigare uppförande".
År 1920 väljs Signe Zackrisson till ord. småskollärarinna vid Gunnarstorps småskola. Samma år inrättas skolbibliotek som fick 100:- i anslag. Förre riksdagsmannen kommendören Carl Persson i Stallerhult undanbad sig detta år återval i Korsberga skolråd, där han hade verkat sedan 1880, alltså i 40 år. På 1920-talet händer inte så mycket nytt inom skolväsendet i Korsberga. Man leder in el-ljus i Gunnarstorp 1925, sätter in ny kamin i folkskolan, målar lärarinnans förstuga o.s.v..<<<<<<
1930 föreslår länsskogvaktare Dahlström att samtliga skolbarn ska ha fri skrivmateriel. Kyrkostämman beslutar att så ska ske. Röda korset begär år 1934 1 kr 50 öre för varje elev till läkarundersökning, vilket bifalles.
År 1934 byggs Gunnarstorps skola till och repareras och målas med rödfärg. Komminister Gillis Ekhäll inväljs i kyrkorådet och skolrådet 1936. Året därpå väljs han till ordförande och förblir detta fram till kommunsammanslagningen 1952 och fortsätter därefter som ordförande i Fröjereds storkommuns folkskolestyrelse..<<<<<<
År 1940 upphör skolrådet och ersätts av skolstyrelse. Barnantalet i kommunen sjunker vid denna tid, och man befarar att Mölebo skola måste dras in. I samband därmed ansöker man om statsbidrag till skolskjutsar. Redan 1941 upphör undervisningen vid Mölebo skola, och i samband därmed slutar Elsa Levahn sin tjänst inom kommunen. Samma år avgår Karl Gustafsson med pension den 1 juli. Även Tekla Arvidsson går nu i pension. Hon avtackas efter 34 års tjänst vid Korsberga skola.
Efter det att ovan nämnda ord. lärare slutat sin tjänst, anställes Astrid Richter och Birgit Larsson som vik. folkskollärare. Den 1.1. 1943 tillträder David Örenius som ord. kantor och folkskollärare, och den 1 juli samma år blir Albertina (Tina) Kjellman ord. lärare vid den lägre avdelningen vid Korsberga skola..<<<<<<
År 1945 börjar man diskutera införande av sjunde läsåret vid Korsberga
skola. Skolstyrelsen ansåg att klass 7 inte borde läggas till befintlig avd.
för klass 5-6 utan bilda en fristående avdelning. Antalet elever var emellertid
för lågt, och man ansåg att samarbete med Fridene borde undersökas. Inte förrän
i aug. 1947 tycks dock detta samarbete ha kommit i gång på allvar. Vid ett
gemensamt sammanträde med Fridene och Korsberga skolstyrelser beslutar man
"samstämmigt och eftertryckligt" att särskild klass och
läraravdelning borde anordnas. Kommunsammanslagningen börjar här skymta så
smått i framtidsperspektivet. I december 1947 hade man inbjudit Fröjereds
skolstyrelse till sammanträde angående sjunde klassen. Från det hållet var man
emellertid tveksam, varför planerna på en gemensam avdelning för årskurs 7 i
hela den blivande storkommunen inte Kunde realiseras, trots att
Skolöverstyrelsen ställt sig välvillig till förslaget. Korsberga skolstyrelse
tvingades till reträtt och beslöt att för läsåret 1948/49 låta sjunde klassen
gå tillsammans med klasserna fem och sex..<<<<<<
Mölebo skola kom åter att användas en tid. Våren 1948 hade man där en kurs i
hushållsgöromål för elever i fortsättningsskolan från Fridene och Korsberga.
Under läsåret 1952/53 användes Mölebo skola som småskola.
Så närmar sig den tidpunkt, när Korsberga upphör att vara en självständig kommun. Kommunsammanslagningen den 1.1.1952 förbereds även inom skolväsendet. Den 27.12. 1951 häller Korsberga folkskolestyrelse sitt sista sammanträde. Ordföranden Gillis Ekhäll håller då ett tal, där han bl.a. som något anmärkningsvärt påpekar, att av de dåvarande ledamöterna har Axel Jonsson, Styrshult, alltsedan 1916 oavbrutet, d.v.s. i 35 år tillhört ledningen för Korsberga skolor, därav åren 1919-1947 som kassör.
Redan innan de tre kommunerna Fröjered, Fridene och Korsberga slogs samman till en hade man naturligtvis förberett sammanslagningen. En gemensam skolstyrelse för den blivande storkommunen håller sitt första sammanträde den 26.1.1951. Under detta år håller den inte mindre än 10 sammanträden..<<<<<<
Vid sammanträdet den 21,1. 1951 var Folkskolinspektören Gillis Lönnermark närvarande och ledde sammanträdet. I övrigt deltog de tre delkommunernas skolstyrelser samt hela lärarkåren. Det var alltså ett verkligt stormöte. Folkskolinspektören framhöll att Åk 7 borde centraliseras, att småskolan i Klämmesbo skulle dras in och att följande avdelningar inrättades:
åk 3-4 i Fridene, Fröjered och Korsberga åk 5-6 i Fridene och Fröjered åk 7 i Fröjered samt småskolor för åk 1-2 i Fridene, Fröjered och Korsberga. Nödiga skolskjutsar skulle anordnas. De församlade beslöt i enlighet med Folkskolinspektörens förslag.
Samordningen mellan de tre kommunerna tycks ha gått relativt smärtfritt. Den 1.1.1952 var Fröjereds storkommuns skoldistrikt ett faktum, och därmed inleddes en ny period även för skolornas anordning.
Börje Löfving.<<<<<<
Fast anställda lärare vid skolorna i Korsberga 1863 - 1951
A. Folkskollärare.<<<<<< Bilder på dessa lärare
Blomén, Samuel Petter (1847-1878) Björklund, Axel (1879-1907) Hall, Frans A. (1907-1915) Gustafsson, Karl (1917-1941) Örenius, David (1943-1951) Arvidsson, Tekla (biträdande) (1908-1941) Kjellman, Tina (1943-1950)
Blomqvist, Anna-Lena (g. Larsson) (1876-1915) Jonsson, Maria (g. Andersson) (1916-1927) Levahn, Elsa (g. Johansson) (1928-1941) Beckman, Hilda (1882-1920) Zackrisson, Signe (g. Leijon) (1920-1951)