Carl Persson i Stallerhult

Namnet Carl Persson är för alltid knutet till den gård, där han bodde från 1874 till sin död 1926. Hemmanet heter egentligen St. Stallerhult, 1/2 mtl skatte och var 1874 delad i två gårdar om vardera 1/4 mtl. Den ena av dessa, den södra gården, såldes ovan angivna år av Lena Christina Andersdotter (förf:s farmor) och hennes syskon till Carl Perssons svärfar. Efter dennes. död 1879 övergick den i Carl Perssons ägo. 1918 blev han ägare också till den andra 1/4 mtl gården, varigenom han de sista 8 åren av sitt liv var ägare till hela hermmanet.

En samtida journalist skrev följande om gården:

Stallerhult var en gård för en riktig riksdagsman. Den passade Carl Persson. han hade bekommit den med sin hustru och gården var god, d.v.s. inte överdåd på något vis. Inga skrytsamma byggnader, inga väldiga arealer, icke ens en särdeles fet jord, utan det jämna, det överkomliga och det tillräckliga. En bondgård av de bättre, som vi gud ske lov ha många i Sverige. - På,, västra sidan Vättern ligger en långsträckt ås, som går i norr och söder och heter Hökensås. På dess östra, mot Vättern vända sluttning, ligger Guldkroken, en trakt, vars namn ger tillkänna, att här är en god och bördig, bygd. Så är det. Den är vacker, både av sitt läge mot Vättern och den ljuvliga vegetationen, särdeles ett vackert bestånd av allehanda lövträd och den goda odlingen. - På denna sida om åsen bodde inte Carl Persson. Utan på den andra sidan, där sluttningen vetter ut åt Västgötaslätten och bort emot Vänern. Gårdens skog går upp till åsens krön. I skogsbrynet ligger gården. Nedanför ligga ägorna i en, kvadratisk figur. De begränsas av en bäck med en rik vegetation av lövträd och buskar. Längst uppe vid gården sandjord, längre ner sandmylla och lättlera och nederst lerjord. 80 tunnland åker och dubbelt så mycket skog. Kan man begära bättre? - Trädgård omkring manbyggnaden och den skötte Carl Persson själv. Han visade den, och den var välskött, som allt vad Carl Persson tog sig för i livet. "Stallerhult var således ingen direkt släktgård.

De föregående ägarna, riksdagsmannen Lars Svensson ägare till hela hemmanet och hans son Anders Larsson och dennes barn, ägare till halva hemmanet, voro dock släkt till släkten.

Carl Persson var född i Korsberga, på en liten gård i Mölebo om 1/6 mtl. Fadern hette Per Larsson, son till Lars Eriksson och hans hustru Margareta Svensdotter från Munkebo, vilka f.ö. byggde den vackra 2-vånings manbyggnaden, som ännu står kvar i tämligen oförändrat skick. Modern hette Cajsa Svensdotter, (d. 1849)., dotter till hemmansägaren Sven Jansson och h.h. i L:a Stallerhult, granngård till- St. Stallerhult, men belägen i Fröjereds socken. - Per Larsson hade i detta äktenskap tre barr,: Lars Johan, f . 1839 (blev hemmansägare i Lämmagårdstorp och Lämmagården i Fröjereds socken), Sven August, f. 1842 (blev hemmansägare i St. Sänneryd i Korsberga socken och Västarp i Fridene socken, där han --f.ö. också var gästgivare) samt Carl, född 1844 som blev hemmanssägare i Stallerhult och föremålet för beskrivningen i denna artikel. - Samtliga tre äro födda i Mölebo.

I ett senare äktenskap med Cajsa Larsdotter, hade Per Larsson sönerna Magnus och Alfred samt dottern Christina. (Anm: Av någon egendomlig anledning överensstämmer inte Carl Perssons födelsedatum 24.10. 1844, vilket återfinnes i samtliga uppslagsböcker, med kyroböckernas födelsedatum 22.10.

1844, ett datum, som från födelseboken följer honom i husförhörslängder och försainlingsböcker ända till församlingsboken 1916 - 1931, -datum ändrats till 24.10. 1844).

I föräldrahemmet i Mölebo växte så Carl upp och började sin skolgång i Korsberga folkskola år 1854. Skolan hade då varit i bruk i 7 år, f.ö. en av de äldsta folkskolorna i Skaraborgs län. - Samtliga examensböcker o.d. finns bevarade från 1847. - Folkskolläraren hette då Samuel Petter Blomén, som. alltså var den, som lade grunden till Carl Larssons kunskaper. I en artikel i Våra män 1917 (valbroschyr från Moderata Valmansföreningen i Skaraborgs läns södra valkrets) skriver Carl Persson om sin skolgång och sina vidare steg på "kunskapens väg": "Den undervisning, som jag under skol- och vnglingaåren inhämtade, lämnades först av skolläraren S.P. Blomén, som jag bevarar i tacksamt minne. Efter konfirmationsåret var i Korsberga anställd en vikarierande ung skollärare (Wilander), vilken under vintermånaderna tog sig välvilligt an mig och några jämnåriga med att undervisa i åtskilliga ämnen, varav vi alla voro i stort behov och med stort intresse tillgodogjorde oss. Vidare var under dessa åren 1860-1870 inom Korsberga, bosatt en person, C.V. Mur, som då hade ledningen och förvaltningen inom kommunen. Han inrättade sockenbibliotek med väl valda läro- och litteraturböcker samt på egen bekostnad tillökade bokantalet betydligt. Icke nog härmed, utan han tillhöll oss ungdomar allvarligt att använda alla lediga stunder för läsning av böckerna samt alltid föra en nykter och redbar vandal. Vi, som då oro ynglingar, hörde och följde hans råd gärna." (Anm: Från 1860-talet finns bevarat foto av skolläraren Wilander, Carl Persson och två jämnåriga unga män, rökande pipa. Sannolikt var det dessa tre ynglingar som Carl Persson härovan angiver som de "bildningstörstande".)

På gården i Mölebo stannade Carl Persson sedan kvar och hjälpte sin far med jordbruket. Men när han kommit upp till myndig ålder måste han tänka sig en annan framtid än att gå hemma som jordbruksarbetare. En egen gård hägrade naturligtvis men de ekonomiska möjligheternas för honom voro väl inte så stora att förverkliga den drömmen på annat vis än genom att gifta sig till en gård. Men han försökte i alla fall först på ett annat vis för att skaffa sig pengar. Han började i slutet på 1860-talet (alltså i 25-årsåldern) att hålla auktioner. Han blev alltmer anlitad som sådan och fick anseende som en duktig och hederlig person. - 1871 gifte han sig med Anna Andersdotter, dotter till hemmansägaren Anders Gustaf Johansson i Slätten i S. Fågelås socken och hans hustru Maria Erlandsdotter. - A.G. Johansson var f.ö. en av de ledande frikyrkomännen i trakten. - Carl Persson lämnar vid sitt giftermål Korsberga för några år för att bruka svärfaderns gård. 1874 återkommer han till Korsberga, nu som brukare av svärfaderns nyinköpta gård 1/4 mtl St. Stallerhult, som han ju efter dennes död 1879 blev ägare till. Av familjens tre barn är dottern Maria född i Slätten 1872 (d. 1919, g.m. handlanden Samuel Larsson, Isleryd, N. Fågelås), dottern Hilma född i Stallerhult 1875 (d. 1942, g.m. handlanden Werner Andersson, Persbo, Fröjered) och sonen Johan född i Stallerhult 1878 (d. 1942 på sin ägandes gård Erlandstorp, N. Fågelås, g.m. Herdis Eriksson från Stallerhult).

Vid sidan av sitt jordbruksarbete fortsatte Carl Persson att hålla auktioner, gjorde bouppteckningar o.d. och detta blev så att säga förberedelse till hans långa offentliga bana. I tidningsartiklar om Carl Persson brukar det ofta stå, att han gått den för en bonde vanliga vägen till riksdagen, d.v.s via kommunala uppdrag. Visserligen började Carl Persson ganska snart efter sin återkomst till Korsberga att intressera sig för kommunala angelägenheter, dock utan att få några ledande befattningar, men den verkliga och betydelsefulla inledningen till hans offentliga verksamhet var, att han av kommunalstämman i Korsberga den 1.2. 1876 valdes till socknens nämndeman vid Dimbo tingslags häradsrätt av Vartofta och Frökinds domsaga, Ett uppdrag, som han sedan innehade t.o.m. år 1884, då han på egen begäran avgick. Han var då sedan några år riksdagsman och fann det svårt att förena de båda uppdragen. Det blev för besvärligt för honom att så ofta, som han ville, kunna deltaga i de tre årliga tingen, särskilt då vinter - och vårtingen, som inföll under den tid riksdagar hölls. - Att befattningen som nämndeman betytt oerhört mycket för att han "blev den han blev" inom det offentliga livet har han många gånger vitsordat. I den förut nämnda valbroschyren från 1917 skriver han därom följande: "Jag fann nämndemansbefattningen som en mycket värdefull skola. Finnes intresse bjudes här rika tillfällen att sätta sig in i alla förekommande ärenden och förvaltningsgrenar, och detta så mycket mer som både ordinarie och tillförordnade ordförandena i rätten ned den största vänlighet och villighet lämnade råd och upplysningar." (Anm: Under Carl Perssons nämndemanstid skedde ett byte på domartjänsten. Häradshövdingen Otto Emanuel Wijkmark på Torp avled 1879 och efterträddes som ordinarie häradshövding 1880 av Swante Albin Brag. Under Wijkmarks sista år och under vakansen tjänstgjorde vikarier). - Vid ett annat tillfälle säger han, att "nämndemansuppdraget hör till de lärorikaste, som en olärd hemmansägare kan erhålla,"